Hakirajte Švedsku!

Hakirajte život u Švedskoj pametnim trikovima koji će riješiti sve probleme i začkoljice.
Novi portal sa savjetima kako preživjeti bez personnummera, kako naći posao, kako dobiti veću plaću, kako bolje proći pri kupnji stana i koji je najbolji sladoled u Švedskoj.
Hack Sweden!

Kako u Švedsku?

Ovo je jedno od mnogih sličnih pitanja koje sam dobila preko bloga:
“Možeš li mi molim te pomoći? Živim u Hrvatskoj sa obitelji, suprugom i dva sina. Htjeli bi imigrirati u Švedsku, pa me zanima da li ste prvo pronašli posao pa otišli ili ste imali nekoga svoga tamo da vam je pomogao? Ako to nije tajna naravno. Ja sam inače po struci slastičar, a suprug mesar. Također me zanima da li u Švedskoj ima posla za naše struke. Bila bih Vam zahvalna na bilo kakvoj pomoći, jer mi nemamo tamo nikog, a situacija je ovdje grozna, jedini nam je izlaz otići van. Unaprijed Vam se zahvaljujem.”

Svi koje znam su prvo našli posao. Za koji su se prijavili preko interneta. Ne, nisam imala nikakvu rodbine ni prijatelje ni veze. Ne znam ništa o vašim strukama.

Ipak, evo nekih korisnih informacija:
Migracijski ured
Prosječne bruto-plaće u Švedskoj
Kalkulator bruto-plaće u neto-plaću
Švedski zavod za zapošljavanje (s ponudom poslova)
Daleki sjever (nekakva grupa koja potiče useljavanje u gradić na dalekom sjeveru)

Meni nije trebalo veleposlanstvo jer sam sve riješila direktno s Migracijskim uredom. Sada je potrebno još manje, jer smo u EU pa se svatko može slobodno preseliti u Švedsku. Međutim, to ne znači da imate pravo na ikakvu pomoć, socijalu, besplatno učenje jezika ili tome slično.
Također, napomenula bih da na Facebooku postoji grupa “Idemo u Švedsku”, ali je iz nekog razloga puna poluinformacija, dezinformacija i ne bih je preporučila. Znaju se pojaviti jako optimistične priče, ali iz nekog razloga zaborave spomenuti da su došli vjenčanjem, preko rodbine ili na neki drugi olakšavajući način. Mnogi napišu kako su došli tražiti posao, ali nikad ne jave rezultate. Realni podaci se često odbacuju jer ne zvuče toliko bajno i ohrabrujuće.
Također, mnogi ne razumiju da je Švedska jako velika zemlja u odnosu na Hrvatsku pa iskopaju oglas za nekakvu jeftinu kuću na Arktiku i onda trube kako je u Švedskoj sve jeftino, iako je to luđe nego za hrvatski primjer uzeti kuću u ličkom selu s dvije babe i tri medvjeda.

Nakon što se dobije posao, naravno, sve je lakše – dobije se švedski JMBG, pravo na besplatno učenje švedskog, lakše je unajmiti stan i organizirati si život. Ići u Švedsku pa tražiti posao od vrata do vrata mi djeluje suludo, iako ne sasvim nemoguće.
Nemam recept za dobivanje posla, osim traženog obrazovanja (npr. medicinska i IT zanimanja) ili rodbinskih veza.

Ušo

Već sam znala da Šveđanima teško idu Z, Ž, DŽ, Đ, Č i Ć i slična slova (izgovaraju ih redom kao S, SJ, J, J, TJ, TJ), ali nedavno sam otkrila i nešto novo.

Ja: Oko! (pokazujem na oko)
On: Oko!
Ja: Nos! (pokazujem na nos)
On: Nos!
Ja: Brk! (kao, ovo je izazov)
On: Brrrk!
Ja: Uho!
On: Ušo!
Ja: U-H-O!
On: U-Š-O!

Nakon promišljanja, pilanja jezikohobista i proučavanja švedske fonologije, zaključila sam da hrvatsko H i švedsko H nisu isti zvuk.
h
Naše je [x] (koje Claes spominje u mom prethodnom postu) – bezvučni velarni frikativ (kaže wiki), njihovo je [h] – bezvučni glotalni frikativ.
Njemu je moje H[x] zvučalo kao SJ (jer ga tako neki i izgovaraju), ali kako je njegovo SJ bliže našem Š – dobili smo UŠO, odnosno USJO. Ili bi ga on možda zapisao kao OSJÅ.
Nakon silna truda je uspio izgovoriti UHO, samo je H zvučalo kao da izdiše na samrti. 😀

Inače nisam nikad razmišljala da su to zapravo dva slična glasa, ali ipak… uho-uši, muha-mušica, suh-suši, strah-strašan… izgleda da jesu.

Također, jezikohobist mi je ukazao kako i u nekim njemačkim dijalektima izgovaraju h u npr. ich više kao “iš” nego kao “ih”. A i švedski “Minšen” i “Hevrolet” sam već spominjala…

Još malo o glasu SJ

Već sam spominjala SAOL (Svenska Akademins Ordlista).  Često znam pogledati kako se piše ili kako se deklinira neka riječ, a i kako se izgovara.
sj TJ
Ove dvije natuknice bi nam trebale reći da se sj ne izgovara kao s+j, nego kao čudnovato SJ (između hrvatskih Š i H), a k kao TJ (“meko Š”). Međutim, ovaj “integral” i “c s nogom” (učen svijet “nogu” zove i cedille) zapravo označavaju obično Š  i neki glas kojem neću navoditi točno ime, ali nije TJ/meko Š.

Kako mi je život i dalje dosadan, opet sam gubila vrijeme na davljenje Språkrådeta.
Evo odgovora:

Först vill jag säga att SAOL inte gör anspråk på att använda IPA-transkriptioner i sina uttalsanvisningar. Vissa IPA-symboler förekommer naturligtvis, men vissa av dem, t.ex. dem du nämner, används inte IPA-mässigt.

Det s.k. sje-ljudet (sj-ljudet), som i t.ex. sju, skjorta,skämta och andra ord med diverse stavningar, betecknas ofta med symbolen ʃ i ordböcker och uppslagsverk. Symbolen ska här inte uppfattas som en exakt beskrivning av uttalet; i stället ska den ses som ett slags samlingssymbol.

Som du kanske har noterat förekommer det en del variation i svenskars uttal av sje-ljudet. Vi som sysslar med fonetik och fonologi brukar dela in de olika sje-ljudsvarianterna i ljusa och mörka; de ljusa har sitt friktionsbrus i ett område som ligger relativt högt på tonskalan (d.v.s. de påminner om ett [s]), medan de mörka ligger relativt lågt (d.v.s. de liknar mer detljud som IPA betecknar med [x]). Ljusa varianterna artikuleras oftast med tungspetsen eller tungbladet, mörka med tungryggen. Jag kan inte gå in på variationen i detalj här, men den är såväl regional, individuell som stilistisk. De olika ljusa och mörka varianterna betecknas förstås när det är nödvändigt med skilda IPA-symboler, de ljusa bl.a. med [ʂ] och [ʃ ], de mörka bl.a. med [ɧ] och [x], men det är sällan man måste vara så exakt. Själv valde jag tecknet [ɧ] när jag gjorde Svenska språknämndens uttalsordbok för tio år sedan. IPA-symbolen [ɧ] betecknar alltså i vissa sammanhang en specifik konsonant, men i andra sammanhang måste man kunna använda den som en samlingssymbol för flera olika uttal. På samma sätt är det med ordböckernas bruk av ʃ.

Tje-ljudet uttalas oftast med den konsonant som IPA betecknar [ɕ], i Finland dock vanligen [tɕ], sällan som [ç], men det är just den sistnämnda symbolen, ”c med cedilj”, som oftast används i ordböckerna (i Språknämndens uttalsordbok används dock [ɕ]).

Det frikativa slutljudet i t.ex. kors och kurs betecknas i IPA-transkription vanligtvis med [ʂ]. Uttalet av rs sammanfaller för övrigt hos många med uttalet av sje-ljudet. De som har sitt ursprung i södra Sverige och i Finland uttalar dock rs som två separata ljud, och det är skälet till att ordböcker i regel skriver [rs] som uttalsuppgift.

Vänliga hälsningar

Claes Garlén

Ukratko, ovaj švedski fonolog kaže da SAOL ne koristi međunarodnu fonetsku abecedu (IPA), nego su im “integral” i “c s nogom” naprosto znakovi za SJ i TJ – ma kako se SJ izgovarao u različitim regijama.

Prepiska s Institutom za jezik

sczKako me u životu stalno muče teška pitanja, neka sam odlučila riješiti pilanjem mudrih i učenih ljudi. Pitanje sam postavila prije nekoliko dana – Institutu za jezik.
Zanimalo me zašto Šveđani točno pišu njima strana slova kao ç i ü, ali š, č, ž i slične redovito obezglave odnosno obeskvače. To je još blesavije ako se uzme da se Č i Ć pišu kao C i C, ali se Ч i Ћ pišu kao TJ i TJ :D. Pa je Ibrahimovic, ali Tjakovskij. Ili Milosevic, ali Kalasjnikov.
Danas mi je stigao odgovor:

Hej! Du har rätt i att reglerna inte är konsekventa, och att de regler som finns inte heller används konsekvent. Så är det ofta i språket när vi ska hantera främmande namn, tecken och alfabet.

> Är cedilj och trema mer värdefull än hake och akut?

Vi har lärt oss att använda lånord från vissa främmande språk bättre än andra, t.ex. från franska, och särskilt då vissa diakritförsedda tecken från dessa språk (som ç i franska ord, ü i tyska ord osv.). Det handlar om historiska konventioner och frekvens över tiden för dessa lånord. Därför är vi mycket bättre på att hantera ord som français än att hantera stunget l (ł) i polska namn.

> latinska š och kyrillska ш är samma ljud – varför skriva en som s och den andra som sj?

För främmande ord och namn skrivna med icke-latinskt alfabet använder vi translitterering (överföring tecken för tecken) eller något slags transkription (överföring ljud till tecken på det egna språket), med lite olika resultat. Men där måste vi i alla fall ta ställning till hur ett främmande ord eller namn ska återges på svenska. Det behöver vi ju inte t.ex. för namn som redan finns återgivna med latinsk skrift, som Ibrahimović. Där ska vi bara försöka visa namnbäraren respekt genom att återge diakriterna korrekt. Det finns det ibland tekniska hinder för, förstås. Men Språkrådet uppmanar alla att återge diakriter och främmande (latinska) tecken när man skriver. Så här skriver vi i Svenska skrivregler:

”Med moderna trycktekniker och teckenuppsättningar i datorn bör ambitionen vara att så långt möjligt återge diakritiska och främmande tecken från andra språk i svenska texter, inte minst från nordiska grannspråk och svenska minoritetsspråk (dansktnorskt æ och ø, samiskt ŋ och ŧ etc.). På samma sätt bör för övrigt utländska skribenter försöka återge å, ä och ö när de skriver ut svenska ord med dessa tecken.

I ordbehandlingsprogram finns diakritiska tecken och specialtecken ofta i funktionen ”Symboler” eller ”Specialtecken” under menyn ”Infoga”. Vissa tecken kan nås direkt från tangentbordet (ctrl + , + c = ç i Windows). Andra åstadkoms med sifferkoder på det numeriska tangentbordet (alt + 0254= þ). Sådana tangent- och sifferkommandon brukar framgå av symbolfonten, som innehåller ett standardurval av fonter på datorn.

Se avsnitt 16.2 för tangentkombinationer för ett urval av tecknen i avsnittet.”

Vänlig hälsning
Ola Karlsson, språkvårdare
——————————————
Språkrådet
Institutet för språk och folkminnen
Box 20057
104 60 Stockholm
08-442 42 00
sprakfragor@sprakradet.se

Ukratko, i Šveđani bi trebali pisati Š, Č, Ž, Đ i druga slova (ali ih vjerojatno ne znaju natipkati). Ostaje mi nada da će to spoznati i Migracijski ured, Porezna uprava, a i moja mila školica.

Rječnici koje ne koristim

Već sam pisala o (papirnatim) rječnicima koje koristim, a sinulo mi je da imam i jedan rječnik koji baš ne koristim. Radi se englesko-švedskom slikovnom rječniku. Vizualna poslastica, ali nije baš praktičan pri pisanju eseja. 😀 Detaljan je, tako da ima mnogo pojmova koje ne znam ni na hrvatskom, a kamoli na švedskom (npr. različite dijelove mesa, puške, polja za kriket ili muškog kaputa).  P1020184 P1020183

P1020182

Nove riječi švedskog jezika

Zahvaljujući mojim pretplatama spomenutima u prošlom postu, saznala da sam je izašla lista dopuna za SAOL (švedski rječnik, tj. listu riječi) za 2012. godinu. Neke od riječi su drinkorexi (drinkoreksija?) – gladovanje tijekom dana kako bi se navečer moglo čiste savjesti opijati, kopimism (kopimizam) – političko-religijska ideologija koja promiče slobodu informaciju, da ne kažem P2P 😀nomofobi (nomofobija) – no+mobitel+fobija, panika koja vas uhvati kad nemate mobitel uz sebe ili vam se isprazni baterija, i moj favorit…

zlatanera (zlatanizirati? pozlatiti? :D) – riješiti nešto na silu ili sa silom, dominirati. Dolazi od imena nogometaša Ibrahimovića – Zlatan. Ne zaboravimo da Šveđani Z izgovaraju kao S, tako da me ovo slataniziranje stvarno nasmijalo!

Korisne FB-stranice

Språkrådet – “Språkrådet är Sveriges officiella språkvårdsorgan. På den här sidan kan du ta del av språknyheter och diskutera språket med andra. Vi svarar på språkfrågor i mån av tid.” Nešto kao naš Institut za hrv. jezik i jezikoslovlje.

Terminologicentrum  – “Terminologicentrum TNC är Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk. Vi utvecklar också Rikstermbanken.” Jezični konzultanti koji prikupljaju i obrađuju pojmove za razna specijalizirana područja.

Centrum för lättläst – “Centrum för lättläst ger ut den lättlästa nyhetstidningen 8 SIDOR och lättlästa böcker från LL-förlaget. Vi driver ett omfattande läsfrämjande arbete med läsombud inom omsorgen för äldre och funktionshindrade. Lättläst-tjänsten bearbetar texter till lättläst svenska och håller kurser i att skriva lättläst.” FB-stranice već spominjanog portala za ljude s malim vokabularom. Često ima nagradnih igara. 😀

LiSA – “Riksförbundet Lärare i svenska som andraspråk” Državna udruga nastavnika švedskog kao stranog jezika, ponekad se nađe i nešto korisno za učenike.

Zgodno je pogledati i koje stranice lajkaju (gillaju? :D) ove stranice, ali mislim da je ovo više nego dovoljno za početak.

Mali božićni pojmovnik

julbockS lijeve strane je julbock – u mom slobodnom prijevodu, božićni jarac!

S desne strane je julmust, božićni biljni sok. Nešto kao Cocta, samo lošije. 😀 Hmeljastije.julmust Prodaje se i za Uskrs, samo s drugim omotom.

Bacimo pogled na sedmerostruki adventski svijećnjak: adventsljusstake. Svaki pošteni Šveđanin si je to prije 4 tjedna nagurao u prozore svog doma i ureda. adventsljusstake

Na Badnjak valja nečim udobrovoljiti švedske Djedove Božićnjake (da ne rečem – gnomove!) pa im se pred vratima ostavi tanjur riže na mlijeku – risgrynsgröt, na slici s popularnim začinom cimetom (kanel). RisgrynsgrötDjedice su prije izgledali kao ova čudnovata grupica dolje, sad su se modernizirali k obličju američkog Santa Clausa. tomtar

julbordI za kraj, tipični julbord. Na ovom su vidljivi julskinka (božićna šunka, na sredini), bruna bönor (smeđi grah, u bijelom loncu), Janssons frestelse (Janssonovo iskušenje = krumpir, luk i nešto kao papaline, u plitkoj prozirnoj posudi), prinskorv (hrenovčice, mali bijeli lonac), köttbullar (mesne okruglice, srednji bijeli lonac), lax (losos, na sredini), knäckebröd (krekeri, gore lijevo), rödbetssallad (salata od cikle, gore desno), omelett (omlet, poviše i desno od cikle, često s povrćem ili kozicama), inlagd sill (marinirane haringe, u ćupu, ako dobro vidim).
Badnjak (julafton) je glavni dan, nema nemrsa, i sve ovo je bilo na meniju već jučer!
God jul!